ordens betydelse

​Att ta sig sin plats och finna ro i den, det är mitt spår som gäckat mig sen jag först tog plats nere i källaren i vårat hus, i svärmor gamla frisörsalong. Minns när jag började måla hemma hur jag tyckte det var genant på samma sätt som om jag skulle leka med dockor i vuxen ålder, att det liksom inte passade sig att ägna sig åt en så barnslig hobby, åt något som inte hade ett slut, bara en längtan.  Förstod under ett samtal att uttrycket ”ateljé” när jag berättade om var jag höll till när jag började måla, togs som om jag försökte sätta mig på höga hästar, göra kreativiteten märkvärdig, men för mig och min kreativitet, och min resa den är ju bara min, har ordet ”ateljé” betydelse, hur orden ger mig en riktning, ett namn på ett rum som alla vet vad det betyder. Känner inte genans för mitt görande längre men så många år det tog och nu är det mitt yrke. Dit jag vill komma är -att orden hjälpt mig att ge mig utrymmen, identitet till det jag gör "jag målar i en ateljé, jag är konstnär och designer, jag har workshops i min studio, jag driver ett företag". Det där med ord blir viktigt för mig, är viktigt. Orden, adjektiven i sin bestämda form ger mig sammanhang som jag så många år stod utan. Man kan kalla sitt rum eller plats vad som helst, det finns inget rätt eller fel i det, det sitter inte ihop med din kreativitet men för mig gav namnet “ateljé ” mig utrymme och riktning för min identitet och längtan, att tydligt förklara vem jag är och hur jag arbetar, behövdes så när bruset trängde på och fortfarandes gör i mörka stunder och talar om för mig att inte ta mig min plats.