Mötet med skuggorna

Är i en period när det är mycket som drar i mig, längtar då till lugnet skuggorna i ateljén, bruset från bilarna utanför studion, måste alltid möta upp med det, lugnet, att komma ikapp mig. Allt som pågår när jag är stilla, vara stilla i allt pågående, det som jag förr hade rädsla inför då det handlade om ett utanförskap men nu när sammanhangen finns omkring mig, ja då kan jag dras till stillheten utan oro, längta till skuggorna i ateljén, det som pågår när jag är i funderingarna.

​Förarbetet inför mina målarperioder går numer som en dans, arbetar lyhört med det som får stå framme i ateljén, lägger mig inte i besluten som tas ovanför mitt huvud när intuitionen säger sitt. En målning från tidigare som jag nästan glömt bort har gått med mig i skuggorna, blev ett självklart beslut när arbetet drog igång.

Steg för steg, genom  motstånd tar jag tag i rutinerna, processen, ingen rädsla bara en iver, känner mig smått yr, överväldigad, tänk att jag får vara mitt i det igen, funderingarna och måleriet.

Förhålla mig till nuet och anpassa mig efter det oväntade, min tryggaste handling i ateljén.

Collagen i storformat, inspirerad från sommarens små, ja hand i hand går görandet. Hur lång tid tar en målning, ja från när börjar tideräkningen?