|
Dagarna som gick var Kulturnatta, workshop, utställning. Möten ändå, vad vore jag utan dom, kontrasterna till stillheten i skuggorna, att röra mig mellan de två motpolerna skapar min kontur. Mitt värv är en anpassning mellan norm, frihet, lönsamhet och utforskande, det ärligaste bland mina yrkesår, en balansgång på en skör tråd men tänk ändå att jag har skapat det, det fyller mig, berikar mig. Nu kan jag åter möta skuggorna i ateljén.
0 Comments
 Är i en period när det är mycket som drar i mig, längtar då till lugnet skuggorna i ateljén, bruset från bilarna utanför studion, måste alltid möta upp med det, lugnet, att komma ikapp mig. Allt som pågår när jag är stilla, vara stilla i allt pågående, det som jag förr hade rädsla inför då det handlade om ett utanförskap men nu när sammanhangen finns omkring mig, ja då kan jag dras till stillheten utan oro, längta till skuggorna i ateljén, det som pågår när jag är i funderingarna.  Förarbetet inför mina målarperioder går numer som en dans, arbetar lyhört med det som får stå framme i ateljén, lägger mig inte i besluten som tas ovanför mitt huvud när intuitionen säger sitt. En målning från tidigare som jag nästan glömt bort har gått med mig i skuggorna, blev ett självklart beslut när arbetet drog igång.   Steg för steg, genom motstånd tar jag tag i rutinerna, processen, ingen rädsla bara en iver, känner mig smått yr, överväldigad, tänk att jag får vara mitt i det igen, funderingarna och måleriet. Förhålla mig till nuet och anpassa mig efter det oväntade, min tryggaste handling i ateljén.   Collagen i storformat, inspirerad från sommarens små, ja hand i hand går görandet. Hur lång tid tar en målning, ja från när börjar tideräkningen?
När konst hittar hem, en cirkel som sluts. Här fick två fortsätta att vara tillsammans. Ett märkligt yrke jag har, målar med en så stort innerlighet men när målningarna lämnar känns det som när barn flyttar hemifrån, ett naturligt kretslopp. Har sagt vad jag ville säga nu får betraktaren ger sin historia till målningen.
Mer av min konst här. Dagens workshop är över och en kvinna sticker in huvudet och frågar om det går bra att kika in i min studio, javisst svarar jag. Jag tackar av de sista från dagens gäng och vänder mig till min nya besökare som nyfiket tittar sig omkring och det tar inte många sekunder så kommer frågan, den som jag som kreatör möter, den om jag är lönsam, bara så där, det var ett tag sedan nu men den var inte saknad, som om allt bakomliggande inte räknas, om varför jag hamnade där jag står, bara en fråga snävt riktad rakt in i min svär, så jag svarar matt att det går bra att göra en sökning på Ratsit och tillägger att jag tycker att frågan är oförskämd vilket möter oförstående och i pausen som uppstår frågar jag tillbaka, vis av tidigare utfrågare, att visst är det så att frågan handlar om hennes drömmar och inte om min ekonomi, jo så är det till en viss del men hon har år av entreprenörskap bakom sig och tycker att frågan är relevant men det tycker inte jag och jag vill här förklara varför. Vi kan börja med en motfråga, varför ska jag transparent prata om min privatekonomi med främlingar, följt av: mina förutsättningar är inte dina, min omsättning betalar min sista rad och är lönsam för mig men du är inte jag, det är också relevant, frågan är för snäv, verkligheten är mer komplex. Alla lever vi efter olika förutsättningar, det är de kriterier som avgör om verksamheten kan bli lönsam, eller så kan man ha andra mål än ekonomiska och de kan ju också vara lönsamma men på ett annat plan. Mitt företagande ses av somliga att jag är ”lyckad” av andra som ett rent avskräckande exempel. Så, rikta inte blicken mot mitt, om du har drömmar lyssna till din men var krass: att betala hyra och andra räkningar underlättar och om du verkligen vill detta, leva kreativt ja dröm och satsa såklart, jobba på men utifrån dig, skapa dig din egna unika värld just som dina alster men sätt upp en budget så att inte vardagens räkningar slår undan benen på dig innan du börjar, behövs det en buffert? Ett nätverk av bra människor är ett guldkapital, var ödmjuk inför misslyckande döm dig inte för hårt och när det peakar njut men släpp inte fokus, jobba på i din takt, i mot som i medvind, skriv ner dina tankar, drömmar mål, formulera dig inför dig själv. Till sist, jag är jag, en som lever just så som jag inte visste att jag alltid drömt om. Livet livet livet att vara sann mot den man är det är också en form av lönsamhet.  läs även "Kan du leva på detta"
|
Hej!
|
