välbekant och nytt och jag blir berörd och förundrad över åren från 1992 och tidigare Style Council, ett soundtrack från tidig ungdom till ung vuxen, och där jag är nu med ålder som gör sig kännbar.

I mina målningar syns mina yrkesår, år av att rita plaggskisser i datorn med mönsterkonstruktion som grund från gymnasiet. Mode är min konsthistoria, så fjärran från fast fashion och konsumtion. Mode för mig är en förvandling av själva livet, om identitet, en allvarsam lek om drömmar och konstruktion. Om ett hantverk för att skydda kropp från att frysa, om att kunna röra sig och bli fri, en beklädnad som går hand i hand med mina drömmar, i det spåret rör jag mig. Drömmar, liv och identitet, om vad vi drömde om och om vad vi (jag) blev av.

"Lämna det bakom sig” akryl på duk. Vad lämnas bakom i steget mot samtidens ytligheter. Ja sånt funderar jag på när tiden i ateljén saktar in och ytligheter skrapas bort. Målar så nära inpå som jag vågar också en form av att vända ryggen till.

Sista stora målningen ut för denna gång. En färgkarta som öppnade upp, är något på spåret, kanske en återvändsgränd eller ett nytt språng, det kan bara tiden utvisa, tiden i ateljén och att måla sig igenom.